Artikel: Vitbalans och färgtemperatur

Vitbalans och färgtemperatur

av Mattias Lundkvist

Med en digitalkamera behöver du inte längre vara orolig för att få färgstick i bilden. Med lite grundläggande kunskaper om färgtemperaturer kan ta kontroll över färgerna i dina bilder

Innan vi dyker ner i vitbalansinställningar så tar vi en liten repetition av färgtemperaturbegreppet. Under dagen varierar ljusets färg från blått till rött. Belysningskällor sänder också ut ljus med olika färgtemperatur. Jämför ljuset från ett lysrör med ett stearinljus. Man säger att ljuset har en färgtemperatur vilket mäts i grader Kelvin. I följande tabell kan du se temperaturen på några vanliga ljuskällor och ljusförhållanden.

Färgtemperaturer vid olika ljusförhållanden
Stearinljus 1900 K
Glödlampa 2800 K
Tungsten (konstljus) 3200 K
Halogenlampa 3400 K
Kvälls och gryningsljus 4000 K
Lysrör 4000 K
Månljus 4200 K
Dagsljus 5200 K
Solljus 5500 K
Xenonlampa 6000 K
Fotoblixt 6000 K
Molnigt 6000 K
Skugga 7000 K
Disigt 9000 K
Klarblå himmel 11000 K

I en “gammal hederlig” analog film har emulsionen en fast färgtemperatur och du väljer film efter ljusförhållandet. De vanligaste filmerna är kalibrerade antingen för dagsljus eller tungstensbelysning. Använder du filmen vid ett annat ljus än vad den är kalibrerad för får du ett färgstick i bilden. Speciellt tydligt syns detta vid dia eftersom du vid fpotografering med negativ film har en möjlighet att filtrera om negativet när du kopierar det till papper. Vill du ha exakta färger på en dagsljusfilm (som är kalibrerd för 5500 Kelvin) vid fotografering i glödlampsbelysning så behöver du sätta på ett filter (80B) för att korrigera färgsticket. Filtret stjäl ljus så du får räkna med att tappa minst ett bländarsteg.

Förvalada färgtemperaturer

En av de största fördelarna med att bli digital är som jag ser det möjligheten att ställa färgtemperaturen efter skilda ljusförhållanden utan att behöva byta film. På de flesta digitala kameror kan du inte bara låta kameran automatiskt anpassa färgtemperaturen utan du kan även byta färgtemperatur mellan ett antal vanliga förinställningar som solsken, lysrör och glödljus.

Här är samma bild “framkallad” med olika förvalda färgtemperaturer:

Moln


Dagsljus


Skugga


Auto


Flourecerande


Tungsten

Manuella färgtemperaturer

På många digitala systemkameror kan du också manuellt ställa in en speciell färgtemperatur i Kelvin. På min kamera kan jag exemelvis ställa in en färgtemperatur mellan 2800 och 10000 Kelvin.


2800 Kelvin


10000 Kelvin

Kalibrera vitbalans

Du kan även kalibrera kamerans vitbalans mot en vit yta. På vissa kameror kan man även använda sig av vitbalansvariation (bracketing), vilket innebär du tar tre bilder med en inbördes förskjutning i färgtemperatur mellan bilderna. Den funktionen använder jag mig dock sällan av eftersom jag tar bilderna i rå-format (Raw).

Fördelen med RAW-filer

Om jag är osäker på färgtemperaturen när jag fotograferar brukar jag alltså se till att lagra bilderna i råformat. Då har jag full möjlighet att i efterhand välja den färgtemperatur som passar bäst. Råformatet går jag inte djupare in på i den här artikeln men helt kort så är en råfil den ursprungliga datamängden som registreras av sensorn i fotograferingsögonblicket.

Du kan alltså sitta i lugn och ro hemma framför datorn och “framkalla” bilden med den färgtemperatur du tycker passar bäst. Du har full kontroll över den färdiga bilden. Ingen bearbetning sker av bilden i fotograferingsögonblicket som då man fotograferar i JPG-format. När du tar bilder i JPG sker en tolkning av bilden i kameran och färgbalans, skärpa och färgmättnad skrivs till JPG-filen. Mer om olika bildformat kan du läsa i en artikel som publiceras här senare i Digitalskolan.

Justera i efterhand

Även om du låst dig till en viss färgtemperatur i en JPG-fil så kan du i efterhand justera den i ett bildbehandlingsprogram som Photoshop. De vanligaste verktygen för att kontrollera färgtemperaturen i bilden är nivåer, kurvor och färgbalans. Det kan dock vara svårt att ställa in bilden exakt som du vill ha den och det krävs att du är relativt duktig på Photoshop för få ett bra resultat.

Ett hjälpmedel för att ställa in färgbalansen perfekt i en bild kan vara att använda sig av en referensyta i fotot som är färgneutral. Bäst är grå ytor men i brist på annat kan även vita ytor användas. Om du vill vara riktigt noggrann och saknar en neutral yta kan du ta använda dig av ett vitbalanskort för att kalibrera fotot. Det finns speciella färgbalanskort att köpa. Ett exempel på sådant ser här nedan.

Förutom två grå nyanser innehåller det här kortet även ett svart och ett vitt kort som gör att du kan ställa vit- och svartpunkten i bilden. Kortet använder du så att du tar två identiska bilder av motivet där färgbalanskortet syns på den ena. I datorn kan du sedan använda vertyget nivåer eller kurvor där du med “pipetten” pekar på det neutrala färgbalanskortet för att justera bilden. Spara de ändringarna du gör i kalibreringsbilden och applicera ändringen på den riktiga bilden.

I avsaknad av färgbalanskort kan du använda ett vanligt gråkort som du kanske har för att exponera riktigt i svåra ljussituationer.


Färgbalansering med “WhiBal”-referenskort

 

Flera artiklar hittar du här.

4 thoughts on “Artikel: Vitbalans och färgtemperatur

  1. Pingback: Glöm inte vitbalansen | IPMS Stockholm

  2. Johnny Buchwald Post author

    Svaret är ja….men kommer inte ihåg exakt hur du gör. Ett tips kan vara att kika på moderskeppet.se och leta upp något filmklipp om Raw, tror de gått igenom det där.

  3. Jennie Nilede

    Hej!

    Jag har en liten fråga som du kanske kan svara på. jag har laddat in mina RAW-filer i datorn och öppnar en i photoshop. Jag har med ett gråkort på denna bild för att kunna ställa in rätt ljus och använda det på de andra bilderna sen. Då undrar jag. I första rutan man får med RAW-filer (som jag aldrig sett förrut med jpg-filer i Photoshop), kan man då klicka på något sätt på gråkortet och automatiskt få rätt färger?

Kommentera