Historia

De första åren

Den 28 november 1936 hölls ett konstituerande sammanträde och en interimstyrelse tillsattes. Initiativtagare till F.F.G. var bl.a. fotografen Ann-Marie Gripman, reklamchef Esse Andersson, Wezätafotografen Sixten Sandell m.fl. Vid sammankomsten den 28 november 1936 höll professor Helmer Bäckström ett utomordentligt intressant föredrag över ämnet ”från silverplåt till celluloidremsa”.

Under 1937 framträdde alltmer den kände läraren, skribenten och fotografen Gösta Skoglund som en aktiv medlem och föreläsare. Under senare delen av 1930-talet noterades medlemsantalet till i genomsnitt 150 personer. Bildskapandet hade framgångar där bl.a. Artur Nilsson, Em. Bange, Werner Almroth, Esse Andersson och Thure Christiansson syntes i prislistorna.

1940-talet

1940-talet blev en verklig framryckning för F.F.G. inom den svenska fotografin. Till att börja med tog föreningen 1942 en dubbelseger i Riksfototävlingen. Under följande år arbetades det hårt inom F.F.G. för att hålla positionerna. 1945 togs fjärde segern i rad i Riksfototävlingens färgklass. I slutet av 1945 och början av 1946 kom frågan om medlemskap i nybildade Riksförbundet Svensk Fotografi, R.S.F., upp på dagordningen. Efter en av de livligaste diskussionerna i föreningens historia beslöts att tills vidare avvakta. 10-års jubileét 1946 i november firades med en imponerande utställning på Röhsska konstslöjdmuseét, uppdelat på tre avdelningar; jubileumsutsällningen, ryska bilder och medlemmarnas ”separatutställning”. Prisutdelning och festmiddag på Lorensbergs restaurant. Telegram från Lennart Bernadotte, Helmer och Olga Bäckström m.fl. F.F.G. bestämde sig 1947 för att bli medlem i R.S.F. och redan 1948 stod F.F.G. som värd för Riksfotostämman och arrangerade årets Riksfotoutställning. K-E Wennstam, medlem i F.F.G. sedan 1944, tog som föreningens ordförande emot Sveriges fotoklubbister. 1951 valdes K-E Wennstam också till förbundsordförande för R.S.F. Medlemsantalet noterades under denna tid till uppemot 200 för att 1954 vara precis 250 st.

1950-talet

Under 1950:talets början etablerades ett intressant samarbete med Göteborgs konstmuseum där museichefen öppnade museet för svensk fotografi. Den 10 april 1953 var det vernissage för fotoutställningen i Göteborgs Konstmuseum. K-E Wennstam. gjorde här en uppskattad insats. 1959, 11 år sedan 1948 års riksfotostämma i Göteborg, var det åter dags för föreningen att vara värdar för Riksfotostämman 1959 med Riksfotoutställning. Tor Alm, aktuell ordförande i F.F.G. svarade som arrangör för välordnade Rifodagar i Göteborg.

Samma år bildades i F.F.G. bildgrupper, fyra stycken, vars uppgift det var och är att i små kretsar studera förutsättningarna för större förståelse för bilder och att därigenom skapa bättre fotografisk bild. Bildgrupp ETT var den första av de fyra bildgrupperna och är fortfarande i full verksamhet. Härom längre fram i historiken.

1960-talet

Under 1960:talet ökade föreningen. numerärt till drygt 300 medlemmar, blev faktiskt det största fotosällskapet i landet. Röhsska konstslöjdsmuseet var tidigt föreningens stamlokal. Då medlemsantalet ökade blev det Ingenjörernas hus (numera Läkarsällskapets hus), som fick nöjet att under ett antal år svara för föreningens sammankomster som bl.a. kännetecknades av högt kvalificerade föreläsningar med efterföljande gemytlig samvaro.

Åldersfördelningen. hade en jämn struktur med förhållandevis många unga medlemmar i styrelsen och äldre medlemmar ägnades särskild omsorg. 1966 genomförde F.F.G. fototävlingen ”Det Göteborg som försvinner”, som blev en lyckad satsning med en talrikt besökt utställning. Utställningsbilderna överlämnades till Historiska museet. 1968 var föreningen aktuell igen med utställningen ”Livet en dag i Stor Göteborg”. Ett väl avvägt bildmaterial som kompletterade Historiska museets tidigare mottagna bildkollektion ”Det Göteborg som försvinner”. 1969 deltog man framgångsrikt i GAKO:s stora kampanj ”Ett trivsamt Göteborg”.

1970-1987

1970:talet präglades av en allmän nedgång för allt föreningsliv också för F.F.G. Även RSF hamnade i svårigheter, organisatoriskt och ekonomiskt. Bildgrupp ETT gjorde en prisvärd räddningsaktion för förbundet. 1978 samarbetade Bildgruppen och Historiska museet om tre fotoutställningar i museets lokaler på Norra Hamngatan, bl.a. en om Slottsberget, ett ställningstagande för bevarandet av en unik boendemiljö. 1979 tog Fotohuset emot en utställning som skildrade Bildgrupp ETT:s 20:åriga fotograferande följt fem år senare av ytterligare en utställning  med firandet av  det  25:e levnadsåret. 1980:talets fotografiska ambitioner inom F.F.G. var naturligt nog att öka medlemsantalet , samt att utöka och anpassa verksamheten med tonvikt på ungdomen i föreningen.

Föreningen firade sin  50 åriga födelsedag med en stor klubbutställning i Galleri Fotohuset vid Parkgatan i Göteborg. 1976

Året 1974  blev ett märkesår för hela fotoklubbrörelsen i Göteborgsregionen då Samarbetsgruppen Göteborgsregionens Fotoklubbar,SGF bildades. På initiativ av FFGs dåvarande styrelse inleddes äntligen ett  mer formellt klubbsamarbete mellan fotoklubbarna i regionen. Som mest var 13 klubbar anslutna. Samarbetsgruppen startade med regelbundna möten hos klubbarna med utvald klubbrepresentanter. Syftet var att öka klubbarnas genomslagskraft i regionen, dela på det ekonomiska risktagandet vid större fotografiska samarrangemang och inte minst att förbättra klubbgemenskapen. Det första mötet i SGF  genomfördes på Stora Katrinelunds landeri  vid Ullevi där FFG då hade sina månadsmöten. 1976 i februari startade så Galleri  Fotohuset sin verksamhet i SGFs regi.

Intresset för fotoutställningar växte under 70-talet med tillkomsten av bla Galleri Obscura i Stockholm. Samarbetsgruppen  och FFG arrangerade den första utställningen någonsin med magnumfotografen Henrie-Cartier Bresson på Forum Börsen vid Gustav Adolfs torg 1975. Invigare var professor Westholm fd chef för Göteborgs Konstmuseum och tillika stor tillskyndare av fotografiet som konstform.

1987-1995

Under senare delen av 1980-talet och början av 90-talet samarbetade föreningen i stor utsträckning med andra fotosällskap inom SGF, Samarbetsgruppen Göteborgsregionens fotoklubbar, allt för fotografins och klubbgemenskapens bästa. Eftersom SGF till stor del är också FFGs historia bör nämnas att verksamheten i SGF under alla sina år har letts av representanter från FFG. Först ut  var den dåvarande ordföranden i FFG Sture Brandström  följd av Thomas af Ekenstam.
Som kassör verkade inledningsvis Hans Nohlberg.
Efter det att föreningen fick lämna ”labbet” i Johnsonhuset stod föreningen utan fungerande labb. Arvid Ödman lyckades med stor möda få fram det labb som föreningen, tillsammans med många andra, fick stor glädje av på Fotohuset.

Under denna tid hade FFG ett rikt utbyte med kompetenta föreläsare och fotografer t.ex. John Webb, Svante Lysén, Jan Appelgren, Robert Hammar och vår egen medlem Ulf Sjöstedt. En resurs var också Fotohögskolan med sina föreläsare och pedagoger. José Manjon är en bland flera som lärt oss mer om modern fototeknik.

I tävlingssammanhang och med deltagande i fotosalonger har föreningens medlemmar hävdat sig ganska väl genom åren med tanke på att endast ett fåtal medlemmar ägnat sig åt detta. Dåvarande ordföranden Tony Dalerstedt samordnade dessa engagemang mycket väl.

Föreningens ekonomi var under 1991-92 något ansträngd–och inte blev det bättre av att  medlemmar från Hasselblads kamerafabrik kollektivt lämnade FFG, 21 st. Förändringen kom främst med  en ny ”regim” eller ledning  som  började på företaget.

FFG och Fotohuset samarbetade med gott resultat och  som PR har FFG och Fotohuset varit synliga i Fotomässorna i Göteborg 1991, 1993 och 1995.

1995-2004

Under åren 1994-95 börjar det gå trögt för föreningen. Ingen vill, ingen kan och ingen har tid. Den 22:a februari 1996 blev emellertid en förhoppningens dag. En ny styrelse åtog sig den svåra uppgiften att på bästa sätt föra föreningens anda och ambitioner vidare. Den nya styrelsen bestod av bl a Lisbeth di Felice, Mats Hansson och Johan Bengtsson, Johan som ordförande. Med sin nya styrelse lyckades man organisera ett normalt fotoklubbsliv igen med goda aktiviteter i mörkrum, teknikkvällar och intressanta föreläsare som   Jens S. Jensen och Hasse Persson. Framtiden såg nu åter ljus ut!

Men föreningslivet hotas ifrån många håll och inte minst de ideella krafterna sinar. 1999 var det färdigt igen och föreningen stod på hösten  åter inför nedläggningsspöket. T.o m. en kontrollbalansräkning hade framtagits av allas vår  Arvid Ödman. Men en ny styrelse kom trots detta till stånd med Thomas af Ekenstam som ordförande och millenieskiftet år 2000 kunde firas utan nesan av en nedläggning!

Nästa allvarligare händelse blev Galleri Fotohusets nedläggning  i oktober 2002. Det var slutet på en lång verksamhet som också  blev en smärtsam historia inte minst för de klubbar som haft sin mötesverksamhet förlagd till ”sitt” hus under så många år, FFG inkluderat och även  för de direkt alla inblandade eldsjälarna från klubbarna., från FkPAN, Volvo FS, Leica Fk samt FFG. En stor inspirationskälla och arena för hela fotolivet i Göteborg och faktiskt för ”Foto – Sverige” försvann.

Grundorsaken var tillkomsten av region Västra Götaland och dess  annorlunda planer för regionens kulturliv. verksamheten.

Ca 400!! utställningar hann  Fotohuset arrangera under de 26 år som verksamheten pågick.

I och med detta så tvingades klubbarna som nu var 4 till antalet i SGF att söka sig nya lokaler och FFG fann sig tillrätta på Falkgatan  i Studiefrämjandets lokaler vid Redbergsplatsen. Dock utan tillgång till det så viktiga mörkrummet.

”Föreningens hemsida som funnits ända sedan 1995 har omarbetats i takt med tiden. Föreningens medlemsantal har ökat sakta men säkert och låg 2004 på
cirka 35. ”

2005 -2009

Nya tider följde och den digitala teknikens intåg måste nog sägas var den mest påtagliga förändringen för inte minst föreningslivet. Påverkan kom att bli, kanske lite överraskande mycket positivt för klubbarnas del. Å ena sidan drabbades många fotomedlemmar av någon slags ”teknikkramp” inför det nya  samtidigt som den gamla analoga fotograferings-konstens möjligheter drastiskt påverkades. Några medlemmar slutade ett tag att fotografera  praktiskt taget. Men efter en viss nedgång i klubblivet återkom  inte minst den nya generationen fotografer från digitala mötesplatser på internet i nya och kraftigt ökande skaror till klubbarna . Behovet att åter träffa likasinnade ”face to face”blev kanske för starkt. Efter några år på Falken flyttade FFG 2007 till Nordengården vid Stockholmgatan då bl.a  tillströmningen av medlemmar blivit stor. Antal medlemmar hade från år 2000 fram till 2009 ökat från ca 20 till 40 st.

2006 i november firade föreningen sina 70 år med en fantastisk och  mycket uppskattad  fotoutställning under en vecka på Stadsbiblioteket vid Götaplatsen ,-stan´s absolut bästa utställninglokal.

Under 2009 arrangerade FFG tillsammans med  övriga klubbar inom SGF, Pan, Volvo och Leicaklubben årets RIFO tävling i dagarna 2. Platsen var Maritima museet i hamnen på m/s Fryken och i Kajskjul 207 vid Lilla Bommen.

Bo Odén, klubbens sekreterare fick ett  diplom i digitalklassen och Thomas af Ekenstam, ordföranden  hedrades  med  RSFs förtjänstecken i silver. Sammantaget rönte  arrangemanget en enorm uppskattning av alla ditresande representanter från fotoklubbarna i Sverige och det blev således en god reklam för Göteborg och oss fotoklubbister!

Klubbens hemsida är nu www.fotografiska.org.

Fortsättning följer….

Av: Arvid Ödman samt uppdaterat av Thomas af Ekenstam år 2004, 2010