På sistone har jag funderat mycket kring film
av Mattias Karlsson, Moderskeppet.se
På sistone har jag funderat mycket kring film, ni vet rullarna vi stoppade i kameran det förra århundradet.
Attans vad fort det gick. Det är bara tre år sedan jag föreläste om styrkan med det digitala. Nu är film, vid första anblick, en utrotningshotad teknik.
Men, jag tror inte att så är fallet. Film har en fantastisk framtid. Kommer ni ihåg svartvitt foto? Ledande fråga, jag vet. Det som hände med den vid övergången till färgfilm. Samma sak sker just nu när digitalfoto sätter in dödsstöten mot film.
Tankarna går mot Marshall McLuhan, mannen bakom utrycken global village, the medium is the message och buntvis med andra “soundbites” inom området media och dess utveckling. Störst är boken Understanding Media från 1964.
McLuhan sa att varje ny teknologi kommer göra sin föregångare till en konstform.
Svartvitt foto blev konst när färgfilm tog över. Visst blev det så. I synnerhet när även svartvitt tryck upphörde att vara en ekonomisk fråga.
Samma sak gör digitalfoto idag med film. Den nya teknologin har precis ersatt gamla, den gamla förändras och lever vidare som en konstform.
Så här, mer exakt, skrev McLuhan:
”When machine production was new, it gradually created an environment whose content was the old environment of agrarian life and the arts and crafts. This older environment was elevated to an art form by the new mechanical environment. The machine turned Nature into an art form. For the first time men began to regard Nature as a source of esthetic and spiritual values. They began to marvel that earlier ages had been so unaware of the world of Nature as Art. Each new technology creates an environment that is itself regarded as corrupt or degrading. Yet the new one turns its predecessor into an art form.”
Det finns mycket intressant i klippet ovan. Nu ska jag inte påstå att jag begriper McLuhan ordentligt. Jag är smart nog att inte låtsas att jag gör det. I synnerhet eftersom jag dagligen omger mig av forskare inom området media. I och för sig så sa McLuhan själv:
”I don’t pretend to understand it. After all, my stuff is very difficult”
Ändå. En smärtsam process har tagit oss från analogt foto till digitalt. Mycket har förändrats och ännu mer kommer att förändras. Än så länge är digitala systemkameror bara kopior av analoga. Har du sett bilder på tidiga bilar? Det är hästvagnar med motor. Mycket, mycket kommer att hända med kameror.
Tillbaka till film. Övergången till digital bild är en naturlig process som inte på något sätt hotar existensen för film.
Tänk själv på frustrationen och argumenten hos alla de som älskar film – Nästan alla skäl är konstnärliga. Men konstnärligheten hos film kommer aldrig försvinna. Istället kommer hantverket att värderas ännu högre.
Samma sak hände med biofilm när TVn kom. Nyheter kom i burken istället för på biografen. Bio är idag konst och underhållning.
Vad jag vill säga är att vi om tio år kommer att se filmfoto med helt andra ögon. Det kommer vara ett högt värderat hantverk, utfört av få, med högt kulturellt och konstnärligt värde. Bröllopsfotografer och naturfotografer kommer att få extra betalt för att fånga ögonblick med film. Visst, kunden vill fortfarande kunna Facebooka bilderna. Men fångandet på film blir något extra.
Digitalfoto kommer att upphöra att existera som ord och ersättas av bara Foto. Filmfoto får det nog heta för att istället skilja ut det gamla från dess dominerande ersättare. Klart folk sa Färgfoto när färgfilm kom. Numera är bara Foto. Den ersatta tekniken får skilja ut sig med ett prefix: Svartvitt foto.
Så släng inte ditt mörkrum. Vårda dina föråldrade tekniska kunskaper. Om tio år kommer folk att fråga efter dom igen.
Jag tror filmen är ganska död, jag har svårt att se några rationella skäl att köra “analogt”.
Jag var en gång en riktig mörkrumsfanatiker, blandade framkallare efter obskyra recept i böcker m.m. -skitkul! Men hur roligt var det för yrkesmännen, sportfotografen på uppdrag i utlandet som fick framkalla filmen på någon toalett??
Vad kan man göra med film som man inte kan göra digitalt?
Intressant läsning.
Man hör en del sådana tongångar här och var…
Lite idealiserande: vem minns inte tålamodet som skulle till innan man kom åt att barrikadera sig i badrummet för att framkalla filmen i den lilla svarta dosan; mörklägga tonårsrummet och plocka fram den den gamla Opemus och alla nyttiga och miljövänliga 😉 vätskor… Den röda lampan, i vars sken man aldrig riktigt kunde vara säker på utgången av allsköns skuggningar och efterbelysningar på pappret, som skulle väljas i förhållande till kontrasten i negativet…
Näää, vet ni. Jag tror att jag föredrar det rena, digitala. Det är trots allt resultatet som räknas. 😀 /Bertil
Intressanta synpunkter för mig som aldrig har lämnat filmen. Jag tycker så mycket om upplevelsen runt själva processen, ladda kameran med film, framkalla, granska på ljusbordet mm. Jag kommer att fortsätta med konstformen/hantverket färgfilm.
/Göran
Ja…jag tycker också det här var jäkligt bra och intressant läsning! Tack så mycket Mattias!
Intressant bra och kul läsning som vanligt fr Mattias!!
….fasen vet om det inte blir en F100 i alla fall!! 😀
..eller ska jag gå på en F5.a??
Stort tack Mattias för att du har satt griller i skallen på mig! 😉 😀